Ätstörningar UNS

Ätstörningar UNS, som betyder Utan Närmare Specifikation, omfattar den största gruppen av personer med ätstörningar. En person som får denna diagnos har vissa symtom av anorexi eller bulimi, men uppfyller inte alla kriterier som krävs för att få någon av dessa diagnoser.

Till gruppen ätstörningar UNS hör så kallade atypiska ätstörningar (som avviker från de "typiska" anorexi och bulimi) och hetsätningsstörningar – "binge eating disorder".

De beskrivs ofta som en lindrigare form av ätstörning, men kan vara nog så svåra ändå, särskilt som personen ofta också har symtom som ångest, nedstämdhet och är självdestruktiv.

Hetsätningsstörning innebär att personen vräker i sig mycket mat på kort tid, precis som en bulimiker. Men till skillnad från dem försöker hetsätaren inte göra sig av med maten direkt därefter. Det betyder att personen kan få problem med övervikt och fetma.

Ortorexia nervosa

Ortorexia nervosa är ännu ingen egen diagnos, utan räknas till Ätstörningar UNS.

Störningen kan kallas för en sorts "träningsnarkomani" - överdrivet mycket träning - och kombinerad med väldigt strikt mathållning blir den farlig för den drabbade.

Begreppet ortorexia nervosa myntades av en amerikansk läkare i slutet av 1990-talet, Steven Bratman.

Han menar att personer med ortorexia nervosa har fastnat i en tvångsmässigt hälsosam livsstil. Det innebär att personen ofta känner sig otillfredsställd om hon eller han inte har uppfyllt sina högt ställda mål inom träning och mat.

Så hälsosamt som möjligt

Om personen har ätit för mycket kalorier någon dag, kompenserar hon eller han nästan alltid det med överdriven träning för att "jämna ut".

De flesta med ortorexia nervosa kan kalorivärdena för de vanligaste livsmedlen utantill – för att kunna räkna ut kalorier och ha kontroll över vad de äter och förbrukar.

Ortorexia nervosa handlar inte om att gå ner i vikt, som anorexia nervosa, utan om att vara så hälsosam som möjligt. Det kan både handla om att ha snygga muskler och att undvika socker och annat onyttigt i maten.

Text: Pia Mattzon

Artikeln är granskad av Elisabet Wentz, docent och överläkare vid Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Källor: Läkemedelsboken 2009-2010, Apoteksbolaget, KÄTS – Kunskapscentrum för ätstörningar och Wikipedia.