Bulimia nervosa

Personer med bulimia nervosa har en sjuklig fixering vid mat, vikt och kroppens utseende, precis som en person med anorexia nervosa. Rädslan för att gå upp i vikt styr personens liv, men till skillnad från den som har anorexia nervosa, som har kontroll över sitt matintag, tappar personen med bulimia nervosa kontrollen.

Då vräker hon eller han i sig mat genom att hetsäta – och det skapar ångest.
Den leder i sin tur till att personen måste göra sig av med maten så fort som möjligt. Det vanligaste sättet är att själv framkalla kräkning, men det finns också de som tar laxermedel och lavemang.

Precis som personer med anorexia nervosa ägnar sig många med bulimia nervosa åt intensivt och tvångsmässigt motionerande.

En hetsätningsperiod kan följas av någon eller några dagar med normalt eller återhållsamt och försiktigt ätande. Men en del drabbade hetsäter och kräks en eller flera gånger varje dag, tills de är helt utmattade.

Den drabbade känner sig misslyckad

En person med bulimia nervosa känner sig ofta misslyckad eftersom hon eller han inte kan ta kontroll över maten. Det är vanligt med känslor av äckel, skam, ångest och maktlöshet. Många har en negativ självbild och det är vanligt att också drabbas av depression.

Självdestruktivitet och missbruk är vanligare bland personer med bulimia nervosa än anorexia nervosa. Men kroppsliga symtom på sjukdomen blir oftast inte lika dramatiska och svåra, eftersom den drabbade oftast har en normal vikt.

Vanliga symtom på bulimi

Kroppsliga:

  • tandemaljskador
  • buksmärtor
  • mag- och tarmproblem
  • oregelbundna menstruationer
  • magsår

Psykiska:

  • ångestdepression och självmordstankar
  • självdestruktivitet
  • låg självkänsla
  • missbruksömnproblem

Text: Pia Mattzon

Artikeln är granskad av Elisabet Wentz, docent och överläkare vid Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Källor: Läkemedelsboken 2009-2010, Apoteksbolaget, KÄTS – Kunskapscentrum för ätstörningar och Wikipedia.