Andras berättelser

Malin växte upp med en missbrukande pappa

Både spröd och stark. Det är mitt första intryck av Malin när vi träffas. Hon är ganska liten, både smal och inte särskilt lång. Men direkt när hon börjar prata känns hon kraftfull på något sätt. Med en intensiv blick ser hon mig rakt i in i ögonen när hon berättar om sin väg genom livet, som varit allt annat än rak och enkel.

Det finns två anledningar till att Malin väljer att berätta öppet om sitt livs historia. Dels vill hon ge hopp och råd till andra barn och unga som har det som hon haft det och dels blir hon hjälpt av det själv.

Hon har fått frågan om hon berättar för att folk ska tycka synd om henne. 
– Då svarar jag ”Nej, men jag bearbetar det på det sättet.” Genom att prata om vad som hänt får jag ur mig det, så att lite försvinner för varje gång.

Det var annorlunda för bara fem-sex år sedan. När hon gick på hög-stadiet och bodde hos pappa sa hon ingenting till någon om hur det var. Då försökte hon smälta in i gänget och vara som alla andra.
– Egentligen mådde jag psykiskt dåligt, men jag visade en bild utåt att jag mådde jättebra.