Tabu kring psykisk sjukdom

– All dramatik i samhället kring psykisk sjukdom behöver lyftas bort.  Och vi behöver ta bort de gamla föreställningarna om att den som är psykiskt sjuk är det för evigt. Det är faktiskt så att man kommer in i kriser och sen kommer ut igen! Det säger Annemi Skerfving, som forskar kring barn till psykiskt sjuka föräldrar.

Det finns fortfarande ett starkt tabu kring psykisk sjukdom, det är inte något man pratar om hur som helst. Det berättade barnen som Annemi Skerfving har intervjuat för sin avhandling.

– De sa att det var första gången de har pratat med någon utanför familjen. Det finns en väldig tystnad, både inom familjen och utåt. Möjligtvis pratar man med sin andra förälder och kanske någon gång med sina syskon. Men man har väldigt lite ord och väldigt lite kommunikation om problemet i dessa familjer. Framför allt pratar man inte med den som är psykiskt sjuk.

– Och att man inte pratar om det utåt gör att barnen tror att det inte finns någon annan som har det som de.

"Möjligtvis pratar man med sin andra förälder och kanske någon gång med sina syskon. Men man har väldigt lite ord och väldigt lite kommunikation om problemet i dessa familjer. Framför allt pratar man inte med den som är psykiskt sjuk."

– Det här stigmat* i samhället, det gör ju också att barnen får svårt att be om hjälp när de behöver det. Och stigmat blir inte direkt bättre av att medier berättar så mycket om psykiskt sjuka galningar, som släpps ut och skjuter ner folk på stan, säger Annemi Skerfving.

När sådana historier sprids vill givetvis inte barn och unga berätta att deras förälder är psykiskt sjuk, då finns ju risk att andra människor tror att även deras förälder är farlig.
– Och det är de ju inte, det är ett väldigt litet fåtal som är farliga. Och som regel inte mammor. Oftast har det också att göra med om personen har druckit alkohol i kombination med sina psykiska problem, konstaterar Annemi.

Förändrad bild av psykisk sjukdom

Kanske håller bilden ändå på att förändras av vad psykisk sjukdom är och vad det innebär, hon hoppas det.
– Den stora informationskampanjen som pågår i landet, då man ska försöka avdramatisera det här med psykisk ohälsa, tror jag kommer att vara till hjälp för många barn.

Och en del av tabut kring psykisk sjukdom har nog ändå minskat mycket, menar Annemi, framför allt när det gäller depressioner.
– För det är tillåtet att vara deprimerad nu för tiden. Det är inte så skamligt längre.

En tjej sa "jag förstår nu att min mamma inte är knäpp, det är sjukdomen som gör det".

Annemi Skerfving tror också att webbsajter som Molnhopp kan hjälpa till att förändra bilden av psykisk sjukdom, genom att unga ser att andra berättar och skriver om liknande saker som de själva har upplevt.

De hon har intervjuat har gått i gruppverksamhet för barn till psykiskt sjuka föräldrar, på något som heter Källan. Att få prata med andra och dela erfarenheter har varit mycket viktigt för dem.
– De har ju också märkt att berättelserna är ganska lika varandra. Till exempel när det gäller föräldrar som är paranoida, det finns väldigt stereotypa föreställningar bland dem: "maten är förgiftad", "jag får meddelanden genom radion/tv:n".

– Det blir en väldig lättnad för barnen att höra att någon annans mamma sagt exakt samma saker. En tjej sa "jag förstår nu att min mamma inte är knäpp, det är sjukdomen som gör det".

"Bra att du skriver om det här"

Annemi Skerfving får ofta kommentarer från människor hon möter, både privat och när hon är ute och föreläser, som visar att det är angeläget att bryta tabut kring psykisk ohälsa. Och hon vill gärna vara med och sprida ännu mer kunskap.
– Jag får ständigt bekräftat av folk jag träffar att de känner igen sig. Även folk i min umgängeskrets säger "det är så bra att du skriver om det här, för när jag växte upp var min mamma sjuk...". Så människorna som varit med om det här finns ju runtomkring en!

* stigma  = ett nedvärderande utpekande, en psykologisk brännmärkning, ett "vi mot dom", ett förakt mot grupper eller enskilda personer som avviker från samhällsnormen.

Källa: Wikipedia

Fotnot: De markerade orden i artikeln länkar vidare till mer text om ämnet här på sajten. Klicka på ordet för att komma vidare.

Text och foto: Pia Mattzon