Hur påverkas man av föräldrar som är psykiskt sjuka?

Barn och unga som lever nära en förälder med psykisk sjukdom eller ohälsa påverkas på olika sätt, både känslomässigt och praktiskt. Det förklarar Margareta Östman, som är professor på Malmö högskola och bland annat forskar om unga som har psykiskt sjuka föräldrar.

Det är till exempel vanligt att barn och unga kan komma för nära den sjukes sjukdomsupplevelser, genom att dras in i till exempel tvångsbeteenden eller paranoida beteenden. Som exempel nämner Margareta barn som berättar hur de har fått sitta i knät på mamma i köket, timme ut och timme in. De får inte röra sig – "för därinne finns ju fienden".

– I allmänhet är nog barn till sjuka föräldrar väldigt rädda, på lite olika sätt. De är rädda för vad som kan hända och vad som händer. Det behöver ju inte hända något, men rädslan och oron kan finnas där ändå. Det kan handla om föräldrar som är maniska och väldigt igång, det kan handla om våld, skrik, gap och bråk och det kan också vara föräldrar som tänker mycket på, och kanske också talar om, självmord.

Hantera situationen

Andra barn försöker istället fly och tillbringar mycket tid ute och sover över hos kompisar. Ibland blir det sådant som är sämre än kompisar, till exempel dåligt sällskap och missbruk.

– En del lite äldre tonåringar ser gärna till att bli delaktiga i sin pojkväns eller flickväns familjer och får en omsorg där, som de  inte får hemma. Eller som de i alla fall inte alltid får hemma skulle jag vilja säga,för det går ju upp och ned.
I en familj med psykisk ohälsa kan det finnas väldigt bra situationer då det kan fungera nästan som vanligt – och så situationer som är olidliga.

Hur länge får vi ha det bra?

Margareta Östman säger att just detta att inte veta när situationen blir olidlig nästa gång, när det återigen tippar över, är mycket jobbigt för de unga. Ofta kan man få höra att man inte ska bråka med mamma eller pappa för då blir hon eller han sämre. Barnen läser självklart också av andra signaler på hur föräldern mår och blir avvaktande.

– Man ska inte glömma att det periodvis också kan vara väldigt bra. Jag har mött en del unga som väldigt tydligt har sagt: "Vi har det också väldigt bra i familjen. När min mamma är frisk är hon världens underbaraste mamma, vi har så kul,det är så stimulerande och vi är en sån bra familj". Så det finns goda stunder också, men de håller inte i sig.

– Om det finns en frisk förälder i familjen är det självklart oerhört värdefullt. Det finns partners som lämnar familjen, men det finns också partners som stannar kvar och gör situationen uthärdlig för alla. Det kan ju också finnas någon släkting, till exempel  mormor, eller kanske ett äldre syskon, som man kan vända sig till.

Läkningskraften är stor

Hur man påverkas i längden av att leva med en förälder som är psykiskt sjuk är olika. Man vet att ungefär en tredjedel av alla unga som levt i liknande situationer klarar sig genom med lite skakningar i livet, ungefär som det är för de flesta. En annan tredjedel får det mycket svårt.

– Det som ger svårast verkningar är förmodligen att leva i en familj där det finns mycket fientlig aggressivitet eller våldsamhet. Att vara väldigt fattig är också en faktor som försvårar.

– Överhuvudtaget tror jag ändå att läkningskraften är mycket stor. Det finns en enorm kraft hos barn och unga men alla behöver stöd och någon som tror på dem, säger Margareta Östman.

Text: Mikael Elf