Fler besök till Vågen

I väntrummet på ätstörnings-enheten Vågen i Borås möts besökarna av en stor anslagstavla full med klipp. De handlar om magra modeller på catwalken, om vikt och kostvanor och om retuscherade bilder i modemagasinen. Det råder ingen tvekan om vad som är i fokus här.

Det är ett välkomnande litet rum. Mellan två stolar står ett lågt bord, på det ligger några gästböcker. Däri finns personliga hälsningar, många glada utrop och någon arg. (Nu skiter jag i det här!) På en annan sida står det så här:

Hej å hå!
Livet går verkligen i en berg & dalbana! Kan man inte bara nån gång åka i farfarsbilar... Lugnt och tryggt! Jag bara undrar!

Puss o Kram

Innanför en låst dörr breder lokalerna ut sig. Det syns att det är offentliga lokaler, Vågen hör till primärvården i Västra Götalandsregionen, men det är ändå hemtrevligt. Mycket fönster och mycket ljus. Till vänster ligger samtalsrummet, bredvid finns kontor. Och så finns det ett fikarum, där sjuksköterskan Carina von Schedvin och kurator Monika Mars både äter sin lunch och har träffar för närstående på kvällstid.

Ätstörningar är ett stort problem. Ungefär 100 000 personer är drabbade i Sverige, berättar Carina von Schedvin. Hon har hämtat information från KÄTS – Kunskapscentrum för ätstörningar och berättar om en undersökning som visat att det är ungefär en procent av tjejerna i åldern 13-30 år som har anorexi och två procent som har bulimi.
– Och tre procent har ätstörning UNS, som betyder "utan närmare specifikation" för att de inte lever upp till kriterierna för de andra diagnoserna.

Fler fall hos barn – och äldre

Hon berättar också att anorexidiagnosen inte ökar i åldersgruppen unga tjejer sedan 30 år tillbaka, den är ganska konstant.
– Men däremot kan man se att antalet fall ökar i lägre åldrar, yngre än 13 år. Vi har hört talas om barn som är åtta år. Och det är väldigt, väldigt tidigt att hamna i en så svår diagnos i de åren.

Antalet som får diagnosen ökar också bland äldre kvinnor – och äldre män. Och enheten har fler besökare i åldern 40-50 år än de hade tidigare. Många av dem har levt obemärkt med sin sjukdom, under lång tid, berättar Monika Mars.
– De hankar sig fram, bildar familj och får barn och det händer andra saker i livet. Det kanske började med att de gick på en strikt diet och sedan har det övergått till att man hetsäter, till exempel.

Ätstörningsenheten får också in fler remisser från vårdcentraler och läkare när det gäller äldre personer.
– Det är inte ovanligt att även föräldrarna till en ungdom som har gått här har en ätstörning. De flesta är runt 40-45 år idag. Ätstörningar har funnits ganska mycket tidigare också, men det har tagits upp mer de sista åren, säger Monika.

En kille på tio tjejer

Könsfördelningen när det gäller ätstörningar är en kille på tio tjejer. Men när det gäller hetsätningsstörning är 30 procent av de drabbade killar, var tredje person.
– Och med killar finns det alltid en gråzon, säger Monika, i och med att de umgås mycket i grupp och tränar på gym och sådär. För dem handlar det mycket om renlevnad, proteindrinkar och beställa på nätet... Då blir det fråga om andra typer av ätstörningar, inte "renodlad" anorexi eller bulimi.
– Och det blir lite skämmigt, för det här ses som en tjejsjukdom. Men killar har vi ju här till och från, säger Monika.

Och efter några artiklar i Borås Tidning i början av året, om det som kallas ortorexi och ibland även "träningsnarkomani", fick de flera telefonsamtal från föräldrar och skolsköterskor som gällde killar.
– Det märktes att de hade blivit lite fundersamma över hur mycket de tränar och hur de äter, säger Monika och Carina tillägger:
– Ja, och många "gömmer sig" i träning och föräldrarna tycker att det är så bra att de tränar mycket och att det är bra att killar äter hälsosamt.
Och så tittar man inte på hur mycket de tränar?
– Nej, precis.

Metoder som sprider sig

Självsvält som vid anorexi övergår lätt i bulimi, berättar Monika och Carina, när den drabbade blir äldre. Och beteendet med kräkningar kan sprida sig som en "löpeld".
– Är det en som kräks, så kan det lätt bli flera. De får vetskap om metoden, säger Monika och Carina fortsätter:
– Det finns en spridningsrisk i det här, men det finns det inom anorexi också.
– Det går ju inte att gå på för lågt energiintag hur länge som helst, en del klarar av det, och tycker att det är jätterediga. Men för de flesta fungerar det inte att inte äta. Och då hetsäter man, tränar mer och kräks, för att bli av med det man ätit, säger Monika.

Hälften av dem som har anorexi går över till bulimi, berättar Carina. Och en del anorektiker går över till ortorexi, då de äter väldigt sunt och tränar mycket.

Men vad ligger bakom? Carina är på det klara vad hon tycker: Det är ett samhällsproblem.
– Med all stress, pressen i skolan – den är ju enorm i gymnasiet, men även på högstadiet, med alla nationella prov och annat. På gymnasiet är det också mycket prov och läxor, man jämför sig mycket med andra. Och man tittar på fitness- och modellprogram på tv... Man ska ju vara bäst på det mesta!
– Och många unga är så tävlingsinriktade, säger Monika, de har så höga krav på sig själva.

Duktiga personer – men med låg självkänsla

Många av dem som söker hjälp för sina ätstörningar hos Vågen är prestationsinriktade, ambitiösa personer. Många har höga betyg i skolan.
– Och nu har vi väldigt många besökare som idrottar. Antalet har ökat sedan vi fick de här idrottsinriktade gymnasieskolorna – oavsett inriktning. De som går där har i snitt 15 timmar fysisk träning per vecka, eller mer, berättar Carina.
– Man säger att en ätstörning tenderar att öka redan vid 6-7 timmars träning per vecka. Och då ligger de på det dubbla.

Ofta ser personalen att de duktiga personerna trots sina prestationer har en låg självkänsla. De bär på känslor av att inte duga som de är, tycker att de måste leva upp till en massa krav och förväntningar – både från sig själva och föräldrarna.
– De kan ha bra självförtroende många gånger, vara med i teatergrupper och andra aktiviteter och de är personer som inte är rädda för att säga sin mening. Men när det kommer till dem personligen har de en väldigt svag tro på sig själva, säger Monika.
– Många är väldigt inställda på att vara till lags, lyssna på andra och hjälpa alla andra, säger Carina.

Kroppsideal och kosthållning

Budskap om kroppsideal och kosthållning, som möter oss alla överallt, ser Carina och Monika som andra starkt bidragande faktorer till att ätstörningarna ökar.
– Inte minst alla de här hälsocoacherna, de trycker på oss hur vi ska äta nötter och så vidare... Alla program på tv, alla tidningar, säger Carina.
– Och balen! säger hon och Monika nästan med en mun.
– De här avslutningarna vi har nu, både i nian och studentbalen på gymnasiet – det är alldeles för mycket prestige i. Det är på tok för mycket! Många börjar fundera på den redan i årskurs ett, säger Carina.
– Och det är ju kommers alltihopa, från början till slut!

Text och foto: Pia Mattzon

Artikeln är faktagranskad av Elisabet Wentz, docent och överläkare vid Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.